Starstruck
Våra stjärnor föll från himlen idag, och jag mår bra. Det sprakade och brann, explosivt. Jag täckte för ansiktet, fast lämnade en lite glipa för ena ögat för att kika på vår undergång. Våra kläder brann först, sedan dofterna i ditt hår, den mjuka huden och läpparnas sötma. Till slut återstod bara blodigt kött på ben, då vek jag undan blicken.
Och nu står jag här, ensam i en svart natt utan stjärnor. Utan kryckorna under mina armar. Men jag ler, för himlen visade sig vara marinblå och alla stjärnor lyste gult och brann som min själ gör för livet. Trots att våra stjärnor dött finns himlen kvar.
Och himlen visar mig stjärnorna jag inte såg för att vi lyste så starkt.
Kommentarer ♥
Trackback
