Jag har varit elak mot C, en människa som jag ser så mycket av mig själv i. Jag har sett henne som en bästa vän, hon kunde lyssna till vad jag sa och ge kritik. Jag var väl bara dålig på att hantera kritiken. Jag har nu satt upp en mur som tar alla besökare som fiender, och jag har försökt jobba bort den muren. Den har hål och sprickor, men det krävs en sista dynamitgubbe för att blåsa hela skiten i luften! Men vad jag vill få sagt, jag respekterar C.

Jag har också tänkt på kärlek. Och där är en del väldigt suddigt fortfarande. Men jag vet att jag inte vill vara ensam längre.

Respons är det dåligt med bara. Skit samma.

Jag har tänkt på mina tankar. Jag är för paranoid, och det gör att mina vänner kanske inte står ut med mig till slut. Jag är en tävlingsmänniska, jag måste ju kämpa för att bli bäst! Jag ska ha den inställningen i fortsättningen. Självförtroende behövs även bland vänner.

Jag ser också inte varför vi inte kan vara vänner? E, vi har trots allt varit nära. Men du behöver jobba på din svartsjuka.